Roligt

Jag har nog alltid varit intresserad av vad de gjorde förr i tiden. Nu får jag min nyfikenhet mättad hoppas jag. Landet Brunsås uppföljare kommer i höst. 
Blir avundsjuk. De verkar ha det så otroligt roligt när de gör detta. 

// Linus

trädgård

Träffade den unga författare Susanna Lundin in en villaförort till Stockholm för ett tag sedan.

// Linus

Länge sedan

Ja nu var det otroligt länge sedan jag bloggade. Har haft fokus på att njuta av sommaren och jobba. Nu skall det bloggas mer. Jag lovar.
I sommar träffade jag bland annat diplomaten Jens Odlander som jobbar i Etiopien. Mycket trevlig person som jobbat med att får ut journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye. Skönt att de nu är fria.

// Linus

Jimmie Å

För en dryg vecka sedan träffade jag Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson tillsammans med journalisten Olle Lönnaeus för Sydsvenskan. Du kan läsa reportaget i sin helhet här. Jag tycker att nästan alla jobb jag gör och alla människor jag träffar är roliga och intressanta. På ett eller annat sätt. Men jag var inte så jätteladdad för att träffa just Jimmie Åkesson. Kände ett obehag. Fördomsfullt och dumt kanske, men det grundar sig i att jag inte på något sätt sympatiserar med den politik som han och hans parti står för. 

Vi kom in i samma lokaler i Kanslihuset som miljöpartiet en gång har huserat i för några år sedan. Vare sig man gillar mp eller inte så tyckte jag stämningen kändes en annan nu med Sverigedemokrater på hela planet istället för miljöpartister. Under intervjun behövde jag låna toaletten och gick ut i korridoren. Rätt snabbt kom det ut en man ur en av mötesrummen som undrade vem jag var? Och visst, det fick han ju självklart undra, men han sa det så himla misstänksamt. Det hela slutade det med att jag fick låna toaletten på hans rum, för någon direkt offentlig fanns inte. Och det var väl snällt. Men vad jag vill säga med det var att den stämning som han utstrålade var lite den som hängde runt både Jimmie Åkesson och hans pressekreterare: mycket vänlig men ack så misstänksam och på sin vakt.

// Anna

Så här blev några av bilderna:

Margot

Träffade Margot Wallström i förra veckan för Sydsvenskan. Mötet ägde rumt på ett hotell i närheten av Stureplan som jag har varit på flera gånger förut. Just för att fota någon. Inte mitt favvo-hotell vad gäller miljöer direkt. Brunkebergstunneln ligger precis bredvid och lockade, men jag ville inte välja exakt samma ställe som Magnus Hallgren på DN hade gjort. Hans bilder blev väldigt bra tycker jag och jag kände att jag måste hitta någon annan miljö. Det fick bli baren precis i samma hus som hotellet. 
Jag hade inte mycket tid och Margot Wallström var stressad. Dock mycket trevlig. Så inte bästa plåtningen kanske men så här blev det.

// Anna

Jobbångest

Varför är det så ofta så här: sticker ut på ett jobb. Jobbet är stort och viktigt och det gäller att vara fokuserad. Mer fokuserad än vanligt och tagga till ordentligt, ta riktigt grymma bilder och inte glömma det väsentligaste. Vilket är olika för varje uppdrag. 

Jobbet är klart, man känner sig nöjd och lättad. Och stolt och glad. Kommer hem och kollar igenom bilderna. Känns fortfarande bra. Men sedan ska man välja på riktigt. Kanske några dagar efter fototillfället och helt plötsligt har man kommit ur sin "oj vad bra det gick"-känsla och man ser sitt material med helt andra ögon och inser att detta var ju inte alls så bra som man tyckte att det först kändes.

Då kommer ångesten och tankarna och alla idéerna hur man KUNDE ha gjort men på något konstigt sätt inte gjorde.
Där befinner jag mig nu. Med magont och ånger över vad jag inte gjorde. Den känslan ska jag sova på i natt och bättre känslor har man väl haft innan läggdags. Någon som känner igen sig där ute?
Skjuter upp det slutgiltiga valet till imorgon. Och hoppas att det känns bättre då. Men är tveksam.

Får bli en bild på Stefan Sundström som jag tog för drygt ett år sedan. Eller mer. Minns inte riktigt. Skulle gärna byta plats med honom nu. Sitta bland lite hönor och softa.

// Anna

 

Tillbaka

I måndags kom jag tillbaka från semestern. Alltid en konstig känsla att komma hem efter sommaren. Det blev rivstart med jobb direkt och snabba lämningar. Skum kontrast till de lata dagar jag har haft den senaste tiden, men också mycket skönt att komma igång. På direkten.

Nu har jag gjort det jag ska denna vecka och i helgen väntar flytt till nya huset. Ska bli väldigt skönt att få alla saker samlade på ett och samma ställe. I huset. Där jag vill bo. Inte i den nuvarande, alltför varma lägenheten, med kartonger staplade på varandra mot väggarna och tomma skåp.

Bland det jag minns mest från sommaren var de fina frukostar vi hade nere vid havet på Österlen. Goda mackor och gott kaffe som följdes av gräv i sanden och plaskande i vattnet.

Nu ska jag hem och packa det sista inför imorgon.

// Anna