måndag 29 september 2014
Bra film
Jag älskar att gå på bio. Gärna själv. Eller med min fina, fina vän Måns. Måns Lindén - som för övrigt skriver på den framgångsrika film- och tv-bloggen Onyanserat. Måns är en av de mest allmänbildande människor jag vet. Han har även pratat film i P3 flera gånger och nu senast var han sidekick i det fenomenala radioprogrammet pp3.
Hur som helst - vi gick och såg denna delikata rulle i förra veckan: A most wanted man. Mycket, mycket bra. Skapad av geniet Anton Corbijn och Philip Seymor Hoffmans sista film.
Se den.
// Anna
fredag 26 september 2014
Åland
Idag åker vi till Åland och klättrar! Efter några veckor med väldigt mycket jobb och lite sömn ska det bli skönt med en liten minisemester. Jag har haft fullt upp med jobb sedan mitt sommarlov tog slut och jag är så otroligt glad och tacksam över det.
På Åland har vi varit flera gånger. Innan barnen kom var Linus och jag där flera sensomrar i rad och paddlade kajak. Något som vi ska försöka att göra igen när Sigge blir en aningen äldre. Nu har det mest praktiska varit att bouldra när vi är där. Och inte bara praktiskt - sjukt roligt! Tror att det är femte gången vi åker dit med paddor (bouldermadrasser som man lägger under sig när man klättrar) i bagaget. Varje gång har vi hängt med en massa fina vänner. Denna gång är det Frida som följer med. Hon bodde en vecka med oss i Fontainebleau (boudermecka i Frankrike) för två år sedan och sedan dessa har hon nästan känts som en femte familjemedlem.
Bilderna är gamla och från en tid när Sigge inte fanns än. Vi var på koblocket utanför Farsta. Klättringen har gett mig så himla mycket. Fina vänner, frid och ro i själen, styrka, uthållighet och energi. Och lycka.
// Anna
På Åland har vi varit flera gånger. Innan barnen kom var Linus och jag där flera sensomrar i rad och paddlade kajak. Något som vi ska försöka att göra igen när Sigge blir en aningen äldre. Nu har det mest praktiska varit att bouldra när vi är där. Och inte bara praktiskt - sjukt roligt! Tror att det är femte gången vi åker dit med paddor (bouldermadrasser som man lägger under sig när man klättrar) i bagaget. Varje gång har vi hängt med en massa fina vänner. Denna gång är det Frida som följer med. Hon bodde en vecka med oss i Fontainebleau (boudermecka i Frankrike) för två år sedan och sedan dessa har hon nästan känts som en femte familjemedlem.
Bilderna är gamla och från en tid när Sigge inte fanns än. Vi var på koblocket utanför Farsta. Klättringen har gett mig så himla mycket. Fina vänner, frid och ro i själen, styrka, uthållighet och energi. Och lycka.
// Anna
torsdag 25 september 2014
Jens Odlander
Magasins porträtt på Jens Odlander som senare publicerades i hans egen bok.
Jens Odlander var diplomat i Etiopien och var en av de som kämpade mest för att få de svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye fria. Grymt trevlig prick som jag träffade i hans gamla barndomskvarter i Vasastan.
// Linus
Jens Odlander var diplomat i Etiopien och var en av de som kämpade mest för att få de svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye fria. Grymt trevlig prick som jag träffade i hans gamla barndomskvarter i Vasastan.
// Linus
onsdag 24 september 2014
Skitväder är kul
Ja idag är det ju minst sagt skitväder i Stockholm. Fem grader och regn.
En perfekt dag att sitta inne och skriva reportage. Annars är jag konstigt förtjust i skitväder när jag jobbar.
Här en bild från Raid Revenge. En mycket spektakulär segeltävling med F18 katamaraner i Stockholms skärgård. Då bilden togs öste regner ner och jag försökte balanserade i fören på en snabbgående motorbåt. Mitt i allt detta försökte jag se vad jag fotade och dirigera den skickliga båtföraren Anna Sandgren så hon kunde ta mig så nära segelbåten som möjligt. Kul var det.
// Linus
En perfekt dag att sitta inne och skriva reportage. Annars är jag konstigt förtjust i skitväder när jag jobbar.
Här en bild från Raid Revenge. En mycket spektakulär segeltävling med F18 katamaraner i Stockholms skärgård. Då bilden togs öste regner ner och jag försökte balanserade i fören på en snabbgående motorbåt. Mitt i allt detta försökte jag se vad jag fotade och dirigera den skickliga båtföraren Anna Sandgren så hon kunde ta mig så nära segelbåten som möjligt. Kul var det.
// Linus
tisdag 23 september 2014
Längtar ut
Jag längtar ut. Utomlands. Längtar efter att jobba kravlöst bara för mig själv och komma tillbaka till det genuina bildreportaget som jag lärde mig på skolan. Längtar efter att få vara med och fotografera ett skeende, en händelse. Inte skapa en ickehändelse och trolla med knäna. Just nu vet jag inte när det kommer att ske, men jag hoppas snart.
- äh, det är väl bara att sticka, tänker du. Och ja det kanske det är men det finns så mycket runt omkring som jag bryr mig om och saker och ting att ta hänsyn till. Samt att jag säkert kommer gå miste om lite jobb. Men jag vet, jag ska. Antingen själv eller kanske jobba tillsammans med bästa journalisten och fina vännen Annika Larsson igen.
Tillsammans med Annika har jag varit i Bangladesh, Rwanda och Colorado. Hoppas som sagt på fler resor.
Här är lite bilder från vår reportageresa i Rwanda där vi gjorde ett stort jobb på hur landet såg ut 15 år efter folkmordet. Vi besökte bland annat en by som hade återuppbyggts av änkor till några av de som mördats under folkmordet samt ett barnhem. Barn vars föräldrar hade mördats under folkmordet. Jag saknade ord under dessa två besök. Den sorg och sårbarhet som dessa kvinnor och barn hade ställts inför, men också den otroliga styrka som de hade byggt upp. Mina bekymmer var ingenting.
// Anna
- äh, det är väl bara att sticka, tänker du. Och ja det kanske det är men det finns så mycket runt omkring som jag bryr mig om och saker och ting att ta hänsyn till. Samt att jag säkert kommer gå miste om lite jobb. Men jag vet, jag ska. Antingen själv eller kanske jobba tillsammans med bästa journalisten och fina vännen Annika Larsson igen.
Tillsammans med Annika har jag varit i Bangladesh, Rwanda och Colorado. Hoppas som sagt på fler resor.
Här är lite bilder från vår reportageresa i Rwanda där vi gjorde ett stort jobb på hur landet såg ut 15 år efter folkmordet. Vi besökte bland annat en by som hade återuppbyggts av änkor till några av de som mördats under folkmordet samt ett barnhem. Barn vars föräldrar hade mördats under folkmordet. Jag saknade ord under dessa två besök. Den sorg och sårbarhet som dessa kvinnor och barn hade ställts inför, men också den otroliga styrka som de hade byggt upp. Mina bekymmer var ingenting.
// Anna
fredag 19 september 2014
Så här vill jag fota
Efter ett inspirationsmöte (som det så fint heter) som jag hade med Filters Ola Carlson i våras fick jag en liten uppgift: att i text och bild försöka beskriva hur jag vill fota. En mycket bra uppgift som fick mig att börja bläddra i alla de fotoböcker som vi har på hyllan hemma. Fotoböcker som det bläddras i alltför sällan. Jag hittade även en hel del roliga bilder på nätet också och nedan ser ni ett litet axplock. Väldigt litet.....
Och vad jag skrev var detta:
"Jag skulle vilja överraska mer, utan att det blir krystat. Komma ännu närmre människor. Inpå bara skinnet med olika avstånd. Alltifrån supernära till långt ifrån. Känna att personen jag fotar öppnar sig lite extra, bara för mig.
Vill skapa mer spännande ljus. Både riggat och naturligt. Mörkare och ljusare. Olika färgtoner.
Ibland väldigt enkelt, kanske bara en snygg vägg bakom, där det personliga uttrycket får stå för sig själv. Ibland rörig miljö, ibland mer uppställda situationer.
Problemet kan ofta vara att jag inte får personerna att haka på mina idéer. Många vill inte känna sig bortgjorda eller obekväma. Därför måste jag själv vara grymt övertygad om min bildidé och få personen att känna sig bekväm i den. Hur det ska lyckas vet jag inte riktigt i nuläget. Men en tanke är att skissa och planera ännu mer innan varje möte".
// Anna
Och vad jag skrev var detta:
"Jag skulle vilja överraska mer, utan att det blir krystat. Komma ännu närmre människor. Inpå bara skinnet med olika avstånd. Alltifrån supernära till långt ifrån. Känna att personen jag fotar öppnar sig lite extra, bara för mig.
Vill skapa mer spännande ljus. Både riggat och naturligt. Mörkare och ljusare. Olika färgtoner.
Ibland väldigt enkelt, kanske bara en snygg vägg bakom, där det personliga uttrycket får stå för sig själv. Ibland rörig miljö, ibland mer uppställda situationer.
Problemet kan ofta vara att jag inte får personerna att haka på mina idéer. Många vill inte känna sig bortgjorda eller obekväma. Därför måste jag själv vara grymt övertygad om min bildidé och få personen att känna sig bekväm i den. Hur det ska lyckas vet jag inte riktigt i nuläget. Men en tanke är att skissa och planera ännu mer innan varje möte".
// Anna
 |
| Foto: Sören Solkaer Starbird |
 |
| Foto: Sören Solkaer Starbird |
 |
| Foto: Sören Solkaer Starbird |
 |
| Foto: Sören Solkaer Starbird |
 |
| Foto: Sören Solkaer Starbird |
 |
| Foto: Sören Solkaer Starbird |
 |
| Foto: Fabio Cuttica |
 |
| Foto: Jude Edginton |
 |
| Foto: Miller Mobly |
torsdag 18 september 2014
Det kom ett paket på posten
Det är något speciellt med att hämta ut ett tungt paket på affären. Expediten tittar på företags namnet och frågar "är det fotoböcker". Men en stolthet svara jag "nej det är min egen bok". Kändes nästan lite löjligt malligt men måste ju få vara lite stolt också. Det här är min fjärde matbok och min femte bok totalt. Jag älskar att göra böcker. Älskar resan från fotografering, diskussionerna och till slut höra spraket och knaket då den nya bok försiktigt öppnas.
Jag har sagt det förr. Köp Lisa Förare Winbladhs och min bok. "Det godaste jag vet" heter den.
http://www.adlibris.com/se/bok/det-godaste-jag-vet-9789153440079
// Linus
Jag har sagt det förr. Köp Lisa Förare Winbladhs och min bok. "Det godaste jag vet" heter den.
http://www.adlibris.com/se/bok/det-godaste-jag-vet-9789153440079
// Linus
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)