Leta i den här bloggen

fredag 27 april 2012

En helt annan grej

Vi måste börja ta vårt ansvar och sluta äta fiskar som hotar vårt ekosystem. Börja framför allt med att sluta äta jätteräkor, lax och tonfisk! Jag nämner de fiskarna för de trycker vi gladeligen i oss utan att tänka oss för. På sushirestauranger framför allt.
Ska du äta lax så välj kravmärkt.
Se filmen nedan och ladda hem naturskyddsföreningens gröna guide till din mobil.


// Anna

Viktig film

Gotland

I morgon bär det av till Gotland och en veckas semester. Ska bli väldigt mysigt. Får se hur mycket bloggande det blir då. Kanske något inlägg om någon vacker sten hittad på en strand eller nåt. Ja, vi får se.


// Anna

torsdag 26 april 2012

Nytt nummer

Nu har det nya numret av Ingenjören kommit. I detta nummer har vi bland annat fått hjälp av Daniel NilssonJonas Lindstedt och min fina Linus (som just nu är på jobb i Kebnekaise). Det är så roligt att få jobba med så duktiga och trevliga fotografer! Och med Ola Carlson från Magasinet Filter som layoutar och tar vara på bilderna så fint. Hela tidningen finns att läsa i PDF-form här.

Henrik Berggren fotograferad av mig i Berlin


Första uppslaget på Intervjun
Ett av jobben i tidningen är om vården (och den teknik som ständingt utvecklas) för för tidigt födda barn. Jag var på Huddinge Sjukhus neonatalavdelning och kom i kontakt med en familj och deras tvillingar som föddes för tidigt. Föräldrarna ville inte vara med, vare sig med bild eller namn, därför valde vi att försöka fokusera mer på en stämning. Ett svårt men väldigt intressant och rörande jobb. Under mina besök på avdelningen blev jag väldigt tagen av dessa små liv som kämpade så tappert, av barnens föräldrar som bodde där och vakade vid sina barn samt den fina personal som arbetade där. Fantastiskt att det finns sådan fin vård att få.
Här kommer några av sidorna ur reportaget.

// Anna







tisdag 24 april 2012

Gregory Crewdson

En fotograf jag tycker är enormt spännande är Gregory Crewdson. I bokhyllan hemma har jag två böcker av honom som jag tittar i alltför sällan. Hittade denna korta dokumentär om hans arbete som jag rekommenderar att ta en titt på. Mer om honom finns att läsa här.


// Anna



Ovation TV | Close Up: Gregory Crewdson

måndag 23 april 2012

Att ta porträtt

Jag tar väldigt mycket porträtt. Vilket jag tycker väldigt mycket om. Jag ser det som en liten utmaning att försöka fånga något sug i blicken, någon annan känsla, eller rättare sagt DEN känslan som gör att min kontakt med den jag fotograferar blir lite speciell. Även om jag ibland har längre tid med den jag ska porträttera så är det fortfarande väldigt kort för att lära känna någon på. Men jag försöker lära känna så snabbt jag kan. I allafall så att det blir en kontakt och en närhet i porträtten. Men det är svårt. Fast roligt. Det är spännande hur nära man kan krypa inpå en helt okänd människa på så kort tid. Ibland får jag en kontakt direkt och ibland ingen alls - hur länge jag än håller på. Kanske har det med personkemi att göra, eller något helt annat.
Idag var jag på ett möte där vi bland annat pratade om bild, och om porträtt - att få till det där lilla extra och jag känner just nu att jag MÅSTE utvecklas. Jag har alltid tyckt att folk ska få stå eller sitta eller göra lite vad de vill framför kameran. Bara de känner sig bekväma. När jag träffar någon för att ta porträtt letar jag alltid upp några bra miljöer först, antingen lite längre ifrån eller alldeles i närheten av den mötesplats vi har bestämt. Sedan säger jag inte så mycket. (Jo-hej såklart och snackar lite men inte så mycket under fotograferingen). Jag säger ofta att personen i fråga får se ut hur den vill och sen kanske lite enkla direktiv om var jag vill att den ska ha blicken och något annat om var den ska stå. Inte så mycket mer. 
Nu börjar jag dock känna att med den mängd porträtt jag tar måste jag börja jobba lite annorlunda. Kanske arrangera mer med häftigare bakgrunder, ljus, miner etc. Skapa mer variation och dynamik. Utan att förlora den så kallade äktheten. Men hur? Jag anser mig inte så bra på att fixa och trixa och spexa, men någon förändring måste ske. Det börjar bli för bekvämt och det är inte bra. Jag grunnar på det och känner att det är jobbigt att ändra, men ack så nödvändigt. För utvecklingen och tillfredsställelsen. Fortsättning följer. Hoppas jag.


// Anna

En Marie jag fotat

Blogger har nytt utseende och jag blir helt förvirrad. Hoppas detta inlägg kommer in på rätt sätt.
Min fina kompis Lasse bloggar ju flitigt och är så himla bra på att uppmärksamma andra och ge beröm. På hans blogg såg jag igår att ett jobb jag gjorde för Sydsvenskan för några veckor sedan, var inne i tidningen i helgen. Alltid så skoj att se hur det blev, och ibland svårt att hänga med och följa alla jobb som man gör. Därför blir jag alltid så glad när Lasse lägger upp en PDF. Jobbet känns väldigt mer "levererat" då. Här kommer fler bilder från samma tillfälle. Personen jag träffade tillsammans med journalisten Lotta Satz heter Marie Söderqvist och är ny vd för Livsmedelsföretagen.
Jag har förresten insett att jag ofta tar mycket stående bilder när jag tar porträtt. På något konstigt sätt faller det mig mer naturligt.


// Anna










torsdag 19 april 2012

Jonas

Om du har vägarna förbi Uppsala ta en titt på http://www.gallerilondon.se/ utställning av Jonas Lindkvist. Bra som vanligt.

// Linus

onsdag 18 april 2012

Ruth

Jag har varit sjuk i några dagar, men hoppas verkligen detta var den sista dagen. SÅ tråkigt att bara vara hemma och ta det lugnt. Okej de första timmarna efter frukosten, men sen..... Roade mig med att hyra filmen "Kyss mig" i eftermiddags. Med bland andra Ruth Vega Fernandez. Jag fotograferade henne i samband med att filmen skulle ha premiär, förra sommaren, och var nyfiken på hur filmen var. Se DN:s recension här. Jag håller med. En trea från mitt håll också. Dock högre betyg till skådespelarna. Så här blev några av bilderna jag tog.


// Anna





tunnelbana

Min vän Lars Dareberg visar grymt snygga bilder från Tokyo tunnelbana. Titta och njut.

// Linus

Klartext

Vissa läsare har tydligen missuppfattat mitt förra inlägg. Bilderna från Bolivia är inte tagna med telefon utan bilderna på boken. Ja ni fattar. Var lite trött när jag skrev inlägget.

// Linus

tisdag 17 april 2012

årets bild

Fick hem åretsbild boken igår. Kul att bläddra lite i. Känns alltid lite surt när man inte är en av pristagarna. Mitt och reportern Maria Sunden Jelminis reportage om kokain från Bolivia fick stort utrymme. Grymt kul. Nej jag kommer aldrig bli en duktig reprofotograf (bilderna är tagna med telefonen därav de konstiga färgerna). Köp boken så får ni se bilderna och massa andra bra också.

// Linus

Landet

Vissa dagar vill jag bara flytta ut på landet. (Och vissa dagar vill jag det verkligen inte). Komma närmare naturen och lugnet. Gå och påta i något land, kanske dra upp en och en annan morot som jag sedan kokar och äter med smör och salt. Dricka en kopp kaffe på min fina veranda och titta ut över de gula rapsfälten. Sticka ut och bouldra lite i skogen på eftermiddagen för att på kvällen laga en god middag och tända en brasa i kakelugnen och mysa med min familj. Idag är en sådan dag. Stefan Sundström och några mysiga höns får bli min bild idag.


// Anna


Foto: Anna Simonsson

måndag 16 april 2012

I begynnelsen....

.....precis när jag hade bestämt mig för att det var fotograf jag ville bli, var jag mycket fascinerad av att fota boxare. Och många är väl de fotografer som har gått igenom den fasen. Det var något speciellt med att stiga in i en boxningslokal. Att komma nära svett, slag och utmattning. Och känna den speciella lukt som kom från genomsvettiga boxningshandskar och instängd källarlokal utan fönster. Jag ville fånga det äkta och det råa. Det var ju därför jag skulle bli fotograf! Det första boxningsjobbet gjorde jag när jag gick på den nu nedlagda medialinjen på Biskops-Arnö. Ett jobb tillsammans med min gode vän Måns. Vi åkte ut till Tensta boxningsklubb. Där fick vi fota två, unga boxare. Med svartvit film såklart, som vi pressade så det blev så där härligt kornigt. Jag önskar jag kunde hitta de bilderna nu, så jag kunde visa hur det blev. Vi valde i allafall att INTE fota när boxarna var i rörelse. Det var liksom lite för svårt för oss just då, utan de fick helt enkelt posera. Vi bad dem ställa sig i ringen och dirigerade hur de skulle stå. Fotade ur olika vinklar och avstånd. Sedan fick de byta pose. Knasigt kanske, men det blev konstigt nog rätt så spännande i slutändan. 
Av samma Måns fick jag för några år sedan denna boxningsbok. Den fångar på ett väldigt fint sätt den gamla, klassiska fotoboxningskänslan. Foto: Giorgia Fiorio




Jag såg boken idag, eller upptäckte den lite extra där den stod i bokhyllan, och skickades tillbaka till den tid då jag hade stora drömmar och tankar om vad jag ville uppnå med mitt fotograferande. Mycket har jag redan uppnått men väldigt mycket finns fortfarande kvar att göra. Och det är väl bra på ett sätt. Men det gjorde mig lite nostalgisk.
Här kommer två uppslag ur boken:




// Anna

Måndagshumor



Detta klipp är kanske inte purfärskt, men eftersom det är måndag, jag har just ätit tacos till lunch och behöver lite uppiggning får det bli en titt igen.


// Anna

Nördigt

Otroligt nördigt. Nikon mot Canon.
Pryl humor.

// Linus

torsdag 12 april 2012

2 för 99

Jag älskar de hyllorna. Dvs dvd-ställen på allehanda mataffärer, oftast precis vid kassorna. Där kan man fynda! 
På min promenad till lokalen idag slank jag in på Konsum vid Midsommarkransen för att köpa lunch. Kom ut med lunch samt dessa två, grymma rullar.




 I förra lägenheten hade vi en perfekt, vit vägg på perfekt avstånd från soffan. Som gjort för att se på film från en projektor. Efter en del påhejande och tjat från min superfina vän och cineastkompanjon Måns, kom det till slut upp en projektor. Himmel vilken skillnad! Och vilken fröjd att slippa allt prasslande och skrattande på fel ställen samt jobbiga kommentarer under en film. Nu kunde man njuta filmen själv. Med både glasspaus och tystnad!
I nuvarande lägenheten har vi ingen perfekt vägg och därför har det dröjt, typ tusen år, att sätta upp projektorn igen. Mörkläggningsgardiner ingår inte heller i denna nya lya. Men nu måste projektorn banne mig upp! Snarast! Kände det starkt när jag hittade dessa rullar som jag avnjöt via projektorn i gamla lägenheten.


// Anna

onsdag 11 april 2012

Boka

Efter en längre tid borta från bloggen är jag nu tillbaka igen. Jag är även tillbaka hemma i Stockholm efter reportageresa i Bolivia och klättersemester i Frankrike med familjen. Skönt och vara hemma igen. Bilden är på mig med en något närgången aphane under förra Bolivia resan.
// Linus

Pausmusik att lyssna på medan man skickar bilder till repron

Repro

Sitter och tokkopierar just nu. Deadline av nästa nummer av Ingenjören är på fredag. Bildbehandlar, ändrar till rätt storlek, cmykar.....Men det går bra och jag kommer att hinna. Förutom de bilder jag har tagit har jag även tagit hjälp av några väldigt duktiga frilansare. Får berätta mer och visa när tidningen kommer ut i slutet av april.


// Anna

måndag 9 april 2012

Soren Solkaer Stabird

För några år sedan var jag i Berlin. Som så ofta när jag är utomlands gillar jag att spana in lite fotoböcker. Jag hittade denna








Foto: Soren Solkaer Stabird. Har aldrig hört talas om honom förut men jag fastnade direkt för hans porträttfoton. En del var traditionellt tagna i studio men många bilder var tagna ute på valda platser, både med lampor och som jag tror, befintligt ljus. Men det där är alltid lite svårt att veta. Boken står i bokhyllan hemma, längst fram, men jag tar fram den alldeles för sällan. Det blir lätt, när kvällen kommer att jag sitter och slösurfar, eller jobbar. De där böckerna i hyllan borde jag börja bläddra i lite mer. Får börja i kväll med Closer.


// Anna


söndag 8 april 2012

Herr Brost

Igår kom vi tillbaka från en veckas bouldering i Fontainebleau. Ett klätterparadis som ligger ca 6 mil utanför Paris. Därav det stora glappet på bloggen. Under tiden jag var och klättrade publicerades ett jobb jag gjorde för Sydsvenskan tillsammans med duktiga och trevliga journalisten Andreas Ekström. Vi träffade nämligen Johannes Brost för några veckor sedan. Jag var lite nervös. Nu verkar det kanske som jag jämt är nervös men när man ska träffa en ikon som Johannes Brost, ville jag självklart att det skulle bli bra lite extra mycket. Jag visste heller inte hur han skulle vara, och tänkte att han kanske är dryg och otrevlig, men icke. En otroligt trevlig person med enorm självdistans. Och humor. Vi gick till Vasaparken för några bilder, men jag fick inte riktigt till det så istället drog vi till Herr Brosts stamhak Tennstopet. Vilket ställe! I dörren möttes vi av en garderobiär, av den gamla och mycket artiga sorten. Och på menyn stod det bland annat vårkråka! Själva fotograferingen gick snabbt. Johannes Brost smälte in i miljön direkt kändes det som och det blev ett skönt lugn. Han satte sig så fint direkt liksom. Och fick en bra blick.
Så här blev det i tidningen.


// Anna