oseriös på ett lager och ett porträtt

Idag mår Nisse bättre men måste ändå vara hemma - min fina mamma rycker ut och hjälper till - och i detta nu vet jag att de bakar sockerkaka. Så sjukt mysigt. Själv sitter jag i lokalen med gardinerna neddragna och försöker nonchalera att mitt halsont inte alls har gått bort. Trodde för ett ögonblick att jag hade blivit frisk, men icke. Nattens dåliga sömn gjorde väl inte saken bättre direkt. Fasen - jag som hade bestämt att jag skulle kunna börja träna idag. Får se hur det blir med den saken. Jobbigt det där när jag är så van att träna någonting varje dag, att ha uppehåll i flera dagar. Det är väl bra att kroppen är van vid träning, men också segt när man inte kan träna. Inte roligt.

Hur som helst, tänkte förgylla denna dag med två bilder från ett jobb jag gjorde för två veckor sedan i Örebro. Jag skulle fota några snubbar på ett lager och blev helt hänförd av miljön så jag var tvungen att ta en bild på mig själv. Förstår inte varför jag hukar , men posen kom naturligt - precis som det sjukt flummiga V-tecknet som jag bara inte kan göra mig av med. Nyttjar det i stort sett i alla situationer utan grund.
Sedan en bild på en oerhört hjälpsam man som var som ett med sin truck. Han flyttade backar hit och dit för min skull och erbjöd mig även att få åka upp i en korg om jag ville. Bra där - mer sådan hjälp när man är ute på jobb.

Avslutar dagens inlägg med ett porträtt som jag tog för flera år sedan, på ett annat lager. Jobb för Ingenjören.

// Anna

Vab

Himmel nu var det så där längesen som jag bloggande igen. Men det har varit så mycket saker som har hänt. Har inte riktigt hunnit med. Jag har varit hemma ensam en hel del och det har varit ett himla förberedande, logistiktänkande och lite vila men också väldigt intressant att se att det går. Och så försöka hinna med att träna också på allt det.
Förrförra veckan var smockfull och jag trodde knappt att det skulle gå - ensam hemma med två barn som jag var - men det gick - och det gick bra. Supereffektviteten slog till och levererade. Men i slutet av hemma ensam-perioden var jag väldigt trött.
Nu har Linus åkt på skid- och vinterjobb igen, denna gång till Andermatt. Men det känns helt okej - har fått lite rutin... ha ha...
Idag och igår vabbar jag, så Nisse fick följa med på en enklare fotogrej i morse och det gick väldigt bra. Och mysigt att ha honom med. Nu sitter han och plöjer film efter film medan jag jobbar...eh och bloggar. Snart åker vi hem för jag tycker han måste försöka vila lite också. Och så hoppas jag att han är frisk imorgon så jag kan extremjobba då istället. Det blir lite halvt om halvt med sällskap av ett barn. Även om det är mysigt.

// Anna

Nisse på Svevia.

Porträtt som jag tog under hektiska veckan på en oerhört trevlig kvinna som heter Birgitte Bonessen och är högt uppsatt chef på Swedbank.