Lucka 15 mystik i skogen

Bakom lucka 15 hittar du en bild från en av de roligaste plåtningarna.
Affisch plåtning för Uppsala stadsteater till familjepjäsen Peter Pan. En skåpbil med rekvisita släpades ut i skogen, en hel del riggning och en hel skog och stora delar av ett villaområde rökfylldes.  Tillsammans med otroligt duktiga Camilla Bjelkås och Kristin Ek gick allt vägen. Tillslut satt bilden. Inte helt lätt men otroligt rolig.

// Linus

lucka 14 gömmer en av mina första reportageresor

Bakom lucka 14 hittar vi bilder från en av mina första reportageresor utomlands.
Jag hade sett en larmrapport om att staden Narva i Estland var första staden i Europa att komma upp i att 1% av befolkningen hade HIV. I verkligheten var siffran nog högre. Jag och Rickard Jakbo åkte dit och hade en otroligt bra resa. Rickard och jag jobbar fortfarande. Grymt skoj. En av bilderna fick pris i Årets Bild. Efter det trodde jag att alla dörrar skulle stå vidöppna och alla skulle dra i mig och be om att jag skulle jobba just för dem. Riktigt så var det ju inte. Livet flöt vidare precis som innan priset. Kul att minnas, det är ju ända 11 år sedan.

// Linus

bakom lucka 13 blåser det kallt

Jag vet inte varför men i alla år har jag haft en enorm förkärlek när vädret inte är på topp. Var upp vid Alesjaure, två timmars skoterresa rätt ut i väglöstland från Abisko. Hård vind och snöfall som kändes som någon kastade grus i ansiktet präglade stora delar av veckan. Trots detta var det ett stort leende på mina läppar hela veckan. Det enda är att det kan vara lite nervöst är vad man kommer hem med för reportage när vädret är så. Men det vart bra. Här kommer lite porträtt av ett skönt gäng. Bergsguiden Christian Edelstam och podcast-gurun Magnus Ormestad från Husky podcast syns bakom de isiga ansiktena. Lyssna på den podcasten. Grymt bra. Länk till Husky podcast

Ut och njut av vinden nu // Linus

Lucka 12 med en före detta VD

Idag var det luciafirande på förskolan. Väldigt gulligt och fint.
Bilderna i lucka 12 handlar inte alls om Lucia utan är en liten porträttserie som jag tog för några år sedan på Carl Viggo Söderlind, SBAB:s dåvarande VD.
De hade sitt kontor i närheten av Östermalms IP. Trist byggnad - så jag drog med honom till en sunkig viadukt och jobbade endast däromkring. Som jag gillar - koncentrerat till ett litet utrymme. Tycker det är roligt att försöka få olika stämningar och miljöer på en väldigt liten yta. Det blir en fin samstämmighet i slutresultatet, och så slipper man kuska runt i all evighet med ett stressat fotoobjekt.

// Anna

Lucka 11 Reinfeldt

Lucka 11 blir tillbakablick till tiden då Fredrik Reinfeldt var stadsminister. Här ett porträtt jag gjorde på honom inför förra nyåret.

// Linus

Lucka tio med minnen från Nobel

Idag är det den stora Nobeldagen. För längesen jobbade jag i garderoben i Stadshuset. Ett mycket bra extrajobb som jag hade under gymnasietiden. Det kunde vara alltifrån schacktävlingar till banketter till Nobelmiddagen. Man stod i garderoben och tog emot kläder. Det brukade vara rusch i början och slutet. Däremellan var det väldigt soft. Vi brukade sitta och titta på TV, ringa samtal från den fasta telefonen, prata och så ingick det gratis middag i Stadshuskällaren. Perfekt! 
Tre nobelmiddagar tror jag att jag har varit med om, och en gång fick jag den stora äran att ta emot kungaparet i deras separata ingång och hänga av Silvias päls! Hujedamej vad nervös jag var. Jag är ingen rojalist men självklart var det en speciell och rolig känsla ändå. 

Min mormor brukade alltid titta på Nobelmiddagen när hon levde. Köpte sig någon god räkmacka och kanske lite vitt vin. Klädde upp sig en aning och bänkade sig framför TV:n. En gång stämde jag träff med henne utanför Stadshuset samma dag som Nobelmiddagen skulle gå av stapeln och jag skulle jobba i garderoben. Jag tog med henne in i Blå hallen och visade runt. Vilken fantastisk känsla att se henne i de miljöer och med den fina dukning som hon bara hade sett på TV. Samma kväll snodde jag ett glas åt henne och en liten Alfred Nobel-choklad. Den förvarade hon sedan i sitt vitrinskåp ända till den dag hon gick bort. Nu är det jag som har den och jag kommer aldrig att öppna chokladen eller kasta bort den. Även om glaset bara är av den vanligare finsorten så minner det så mycket om mormor och hur fin hon var i Blå Hallen.
Oj vad jag saknar henne känner jag nu. Vi var så bra vänner och jag kände att vi kunde prata om i stort sett allt.

// Anna

På lappen i glaset har mormor skrivit "Från tidernas Nobelfest i Stadshuset. Medaljongen från 1996"

lucka 9 - visum och en minister

Lucka nio! Idag har jag namnsdag och dagen till ära har jag ätit en dammsugare med min mamma, gjort ett roligt jobb och besökt USA. Nästan i allafall. Jag var på amerikanska ambassaden för att ansöka om pressvisum för en jobbresa som jag ska göra i mitten av januari. Vore egentligen konstigt om jag inte hade fått ansökan beviljad, men det var nervöst ändå. Det är första gången jag ansöker om pressvisa till USA och det var en väldigt lång process, mycket väntan och ovana situationer. Som att vänta i en sal med femtio andra i två timmar, ta fingeravtryck i halvtid, sen få några frågor om min resa och vips var det klart. 
Bra erfarenhet att ha i bagaget. Och skönt att ha det gjort. 1200 kronor kostade kalaset. Nu ser jag mycket fram emot resan. Får skriva mer om den när jag är på väg.

Jag och Linus turas om lite med kalendern och denna dag är det en minister som får pryda lucka nio. Närmare bestämt Gabriel Wikström, statsråd i Socialdepartementet med ansvar för folkhälso-, sjukvårds- och idrottsfrågor. Tio minuter hade jag på mig. Och tidningens önskemål var att det skulle hända något i bilden. Sjukt stressig situation men också roligt. Så kan jobbet också vara ibland.

// Anna